Adele Orlando i Furuvik 1940

Adele Orlando i Furuvik - 1940.

Kit Alms (f.d.Astinger) minnen av Adele och perioden åren 1940 - 1946.

Furuviksbarnet Kit Astinger som ung (dock utsparkad som Furuviksbarn).

Adele

Här sitter Adele Orlando, med Leif, Britt-Marie Sköldebrant och Farbror Johan som regisserar.

Adele var ett riktigt cirkusbarn. Enligt sonen Henning var Adele född i Osnabrück i Tyskland 2/8 1884 och som de flesta andra cirkusbarn fick Adele utbildning i balett och sång förutom att gå på lina. 4)

Adeles mor hette Louise och var dotter till Gotthold Schumann (d ä) och syster till Max Schumann (d ä). Louise hade gift sig med clownen och lindansaren Maximilian Jungmann och för sina barn, Adele och Albert, skapade de ett berömt lindansarnummer.

Av ett vykort framgår att Adele fick stora framgångar i ett nummer tillsammans med sin bror Albert. "Attraction de premier rang! - La chanteuse sur le Fil de Fer." (Första klassens attraktion. Sångerskan på linan av stål) Adele sjöng på franska och dansade samtidigt på lina bl a 1901 på Djurgårdscirkus. 5)

Man kan undra varför denna begåvade och framgångsrika lindanserska inte har blivit mer omskriven. Jag har inte funnit många rader om Adele Jungmann-Orlando i våra svenska cirkushistorikers böcker - t ex hos Alf Danielsson eller P A Wåhlberg. Man kan inte låta bli att jämföra Adele med kollegan Elvira Madigan, som blev mest berömd för sin kärlekshistoria med en gift greve.

Adele möter kärleken

1908 gifte sig Zephora Orlando med Edmond Barenco. Samtidigt träffade Adele cirkusryttaren Erland Orlando och enligt tidningarna gifte de sig i Stockholm 1910. 6) Adele lämnade sin fars lindansargrupp och gav upp sin egen karriär för att bli fru Orlando. 1914 föddes sonen Henning, som tillbringade större delen av sin barndom på cirkusturnéer med föräldrarna Europa runt. Han fick, som andra cirkusbarn, undervisning av informator då och då, men den reguljära skolgången blev det ganska dåligt med. Men mamma Adele var framsynt. Hon satte Henning i en "riktig" skola i Stockholm, när han fyllt 14 år. Sonen blev flitig student och utbildad arkitekt, inte artist.

Sommaren 1940

Adele Orlando fann sig väl tillrätta i Furuvik. I motsats till sin man hade hon ingen kontrakterad anställning utan kunde njuta av naturen, havet, vacker blomsterprakt, tama och vilda djur. Gästgivargården erbjöd måltider även för parkens anställda så något intensivare hushållsarbete var det knappast fråga om. Hon kunde i lugn och ro få sätta sig i solen vid badrestaurangen, ta en kopp Gevaliakaffe på terrassen och se på alla badande vid Sandvik medan maken arbetade.

Adele var mycket modemedveten och sågs ofta elegant strosa genom parken. Hon var en kvinna med ankellånga kjolar och en trekvartslång jacka som dolde hennes något korpulenta former. Hon bar vackra skor med slejfar över vristen som knäpptes. På huvudet hade hon en turbanliknande sjal över sitt vågiga, cendréfärgade hår. Hon var definitivt före sin tid när det gällde mode, för i Gävletrakten kom "the new look" först i slutet av 40-talet.

Fru Orlando tittade gärna på parkens artistuppträdanden och på Barnteaterföreställningarna, där sammanlagt 50-60 barn medverkade i "Furuviksbarnen". Kanske tänkte hon tillbaka på sin barndom och tiden som duktig lindansarartist? Sommaren 1940 var Adele 56 år. En observant person med lång erfarenhet av artistliv.

Adele Orlando - en fantasifull kvinna

Adeles idéer om cirkusnummer

Sonen Henning berättar i sina minnen om mammans idérikedom. Adele hjälpte sin man med råd om kläder och annat till cirkusnumren. Som exempel berättar han om hur gruppen Les Orlando Barenco 1912 tränade in ett nummer, som framfördes stående på tre osadlade hästar. På Adeles förslag skulle hela numret gå i vitt: vita kläder, vita hästar, vita seldon och vita plymer, En symfoni i vitt.

Adele var enligt sonen också mycket aktiv och uppmuntrande vid repetitionerna. Hon såg att här kunde något nytt och publikfångande skapas. Eftersom Edmund Barenco var en skicklig akrobat utformades ett nummer där Erland och Zephora på sina axlar höll en stång, där Edmund gjorde akrobatiska konster, allt medan hästarna travade runt i manegen. Numret gjorde stor succé och efterfrågades av många cirkusdirektörer.

Henning Orlando låter intresserad, när jag berättar, att jag träffade Erland och Adele Orlando sommaren 1940 i Furuvik. Jag frågar Henning Orlando, om han vet hur föräldrarna hamnade just i Furuvik, men han minns inte.

Gustaf Adolfis artistförmedling (sedermera ROAs Artistbyrå) 7) i Stockholm brukade boka artister för Furuvik, Gröna Lund, Liseberg samt China-Varietén. Adolfis hade också varietéer på Gröna Lund. Jag frågar därför, om Orlandos kände Gustaf och Maria Adolfi. Kanske kunde de ha förmedlat kontakterna med disponent Nygren. Henning funderar litet och bekräftar sedan, att min förmodan kan stämma.

Adeles får en ny idé

Furuviksbarnen hade deltagare i olika åldrar - från 4 upp till 15 år. Deras föreställning var sammansatt efter barnens förmåga. Ungdomsdanslaget bar Gästriklands folkdräkter och dansade sina inlärda folkdanser. Barnen som sjöng fick individuellt stöd och ackompanjemang på pianot av "faster Agnes". Mest hjärteknipande var fyraårige Leif som sjöng "Fem smutsiga små fingrar". Han deklamerade också "Lille Pers vandring" och "Ett bergatroll" utantill. Jag tror att föreställningen gav Adele inspiration.

Så här efteråt kan jag tänka mig in i Adeles funderingar. Här finner hon en uppgift. "Skulptrisen hittade en lerklump - barnartister - som kunde knådas och formas." Ett råmaterial som kunde bli så mycket bättre, om hon fick bestämma. Vi talar om en kvinna med lång erfarenhet av artistlivet och med stor kreativ förmåga som känner att hon mött en utmaning. Adele hade själv deltagit i en pantomim vid Cirkus Schumann, troligen som ung flicka. 8) Pantomimens idé byggde på baletten Die Puppenfée, komponerad av Josef Hassreiter (1845-1940) en österrikisk premiärdansare, koreograf, lärare och balettmästare. Baletten Die Puppenfée uppfördes första gången 1888 i Wien. 9) I omarbetad version har baletten också uppförts under namnet The Fairy Doll och La Boutique Fantasque. Den har t ex uppförts 1903 i S:t Petersburg för kejserliga familjen, i London samt av Diaghilews ryska balett i Paris 1919 och London. 10) På Kungl. Operan i Stockholm spelades Die Puppenfée sammanlagt 27 gånger åren 1909-1938. 11)

Jag tror att Adele ganska snart kunde plocka ut godbitarna ur Furuviksbarnens föreställning och tänka ut nya nummer för Furuviks "Pupenfée". Det dröjde inte länge förrän hon lyckats sälja in sin idé, först till barnteaterns ledare Johan Jansson och därefter till disponent Nygren. Den senare blev så begeistrad i idén att han själv medverkade i föreställningen tillsammans med sin äldste son Gustaf och dottern Laila. 12)

Adele skapar dansnummer och kläder

Det förnämsta numret blev naturligtvis Dockféen och hennes uppvaktning, som effektfullt svävade över scenen. Här kom Adeles förkärlek till vitt igen. Dockféen fick en praktfull vit dräkt av blankt siden. Kjolen var uppslitsad i decimeterbreda, fotsida band, som hölls samman med en vit gördel med spänne av pärlbroderi. Under kjolen satt korta, vita sidenbyxor. På kroppens överdel hade féen en vit siden-bh, också den med pärlbroderier. Kring axlarna virvlade en tunn, vit chiffongsjal, som var fäst vid ett vackert diadem. Dessutom hade féen vita, långa glacéhandskar och trollspö.

Dockféen Gun

De uppvaktande tärnorna fick vita, mera "lucialiknande", klänningar med långa fladdrande ärmar och med liknande diadem som dockféens,

En annan vitklädd docka var disponent Nygrens dotter Laila (5 år) som drogs in på en platta med hjul sittande på en ponnyhäst. De föreställde en docka på en gunghäst. Hästen steg ned från plattan och Laila började rida runt på scenen. Ridturen avslutades med att hästen stegrade sig effektfullt med ryttaren sittande på ryggen. Ridnumret var instuderat av Erland Orlando och gjorde stor succé.

Gunghästen Buster och Laila.

Själv blev jag tilldelad en liten roll som blåklocka. På en tribun stod Gulli - omnämnd i tidningarna som Furuviks "Deanna Durbin" 13) - och sjöng en nyskriven text till den klassiska melodin "Ständchen", när speldosan gick i gång.

"Bing, bing, bång, klockors sång genom nejden klingar. Hör och se sagans fé som i luften svingar..."

Barbro sjunger "Drunt´in der Lobau", Gustaf Nygren håller i mikrofonen framför henne och blåklockan Kit längst till höger kikar fram.

På bilden ovan syns Gustaf Nygren hållande mikrofonen till speldosans sångerska, som var placerad långt in på scenen. Gustaf bar sina vita majgrevekläder, vilket indikerade en viktig roll. Han skruvade upp leksakerna i ryggen.

Alla i speldosan var klädda i ljusblått schweiziskt bomullstyg med blåklockemössor - en stor blåklockemor med sina fyra små blåklockebarn. Medan sången pågick utförde vi en liten dans runt tribunen och viftade i takt med en blåklocka på en lång grön pinne. Vi stämde också in i refrängen. Jag var nio år och kände mig utvald och stolt över att få delta i sagospelet och få instruktioner av fru Orlando.

Mitt i bilden syns en joddlande flicka med österrikisk dräkt. Hon fångade fru Orlandos intresse. Barbro hade en stark och tonsäker röst och hade en stor repertoar. När man tänker på Adeles förkärlek för vitt, gissar jag att hon var en stor romantiker. Hon fick en strålande idé. Kunde inte Barbro sjunga den vackra sången "Drunt´ in der Lobau" på tyska? Motsträvigt lärde sig Barbro de tyska orden av sin tålmodiga pedagog. Med Hitler i tankarna var svenska tonåringar ganska kluvna till att sjunga på tyska. Men fru Orlando fick sin vilja igenom.

Den levande blunddockan Marianne. Sagospelet engagerade barn i olika åldrar. Furuviks programblad 1940 nr 5.

Så här i efterhand framgår av artiklar och annonser att journalister från Veckorevyn var i antågande och att en filminspelning var planerad av Kinocentralen. Tyvärr var vädret uruselt med en lång period av regn, vilket gjorde att sagospelet tidvis fick spelas inomhus på Tyrol.

Furuviksparkens jubileum

Samma sommar hade parken 40-årsjubileum, vilket också var en av anledningarna till den planerade filminspelningen. Genom tidningsfoton kan jag återuppleva minnet av hur disponent Nygren tog med mig och tre mindre barn upp till minnesstenen där alla jubileumstal skulle hållas. I strilande regn stod vi regnklädda och i stövlar med flaggor i händerna i timmar under högtidstalen. 14)

Efter avslutade tal inbjöd disponent Nygren den tappra publiken att komma till Tyrol och se sagospelet. Där väntade fru Orlando otåligt på oss och försökte göra urval, vilka leksaker som skulle få göra sina nummer. De andra barnen placerades ut på strategiska platser i restaurangens olika trappor som dekoration.

På Arkivet för Ljud och Bild finns flera olika filmer från Kinocentralen om Furuvik, men vi kunde inte finna någon från år 1940. Sannolikt måste filminspelningen inställas på grund av det ihållande regnet. Det var synd. Jag hade hoppats få se en tidstypisk dokumentär från sommaren 1940 och få uppleva mina gamla minnen. Reportaget från Veckorevyn blev däremot ganska omfattande - cirka fyra och en halv sida i tabloidformat - med många bilder.

Slut på sommaren

Furuviksparkens sommarsäsong närmade sig slutet, vilket traditionellt firades med ett stort fyrverkeri. Familjen Orlando reste hem till Stockholm igen. Disponent Nygren hade under tiden fått kontakt med en annan cirkusfamilj, som uppträdde på Djurgårdscirkus i Stockholm 2/8 - 1/9, och inbjudit dem till Furuvik. Familjen Houckes vistelse i Furuvik 1940 - 41 är en annan historia, men nämnas bör att direktör Jean Houcke var den som inspirerade Gösta Nygren att bygga en cirkusbyggnad i Furuvik som invigdes 17 november 1940.

Cirkusbyggnaden Direktör Jean Houcke

Erlands sista tid

Enligt sonen samarbetade Erland Orlando en tid med Edvin Adolphson, som ordnade Skådespelarnas Djurgårdsmässa under krigsåren under namnet "Cirkus Edvinus Adolphus". 15)

Erland var dock inte längre stark. Man kan läsa i brodern Henning Orlandos bok att Erland hade ådragit sig vatten i knäna på trettitalet och fick därför lov att sluta med sina avancerade ridnummer. 16) 1948 avled Erland och Adele blev änka. 17) Deras äktenskap hade då varat i 38 år.

Adele får ännu en idé

Nu hade Adele hunnit bli 64 år och nästan pensionär. Men energin fanns kvar, hennes tankar var fortfarande aktiva och intresserade. Hon startade en lindansarskola i Stockholm och fick genast en del unga elever. 18)

1949 skulle Operan sätta upp en musikalisk version av Pelle Svanslös. Man skrev in en extra scen, där katterna gick på cirkus. Här passade Adeles små lindanserskor in och kontrakt skrevs, vilket senare förlängdes för sammanlagt tre säsonger. 19) Lindansargruppen blev också engagerad på Gröna Lund av Nadesja Nilsson 20)

I november 1946 hade Erland och Adele inbjudits till bröllop. Deras släkting, Albert Schumann gifte sig med den vackra Pauline Rivels. 21)

1955 fick Adele Orlando ett erbjudande. Troligen förmedlades det av Edvin Adolphson. Vid 71 års ålder fick hon en liten roll i filmen Enhörningen. Inga Tidblad var gift med Olof Bergström men hade ett förhållande med Edvin Adolphson. Sonen visste inte om mammans älskare, som dessutom var hans far utan blev förälskad i dottern, som spelades av Kristina Adolphson. Då allt uppdagades dränkte den unge mannen sin sorg på en fransk nattklubb. Där sjöng en åldrad sångerska en vacker fransk chanson. Gissa vem? Jo, Adele Orlando.

Slutkommentar

Adele Orlando blev 95 år gammal och avled 1979 efter ett innehållsrikt liv. Jag har tänkt mycket på hennes betydelse för Furuviksbarnens utveckling. Hennes bearbetning av Die Puppenfée inspirerade både barnen och barnteaterns ledare.

Vintern 1940-41 engagerades Emy Ågren som koreograf för Furuviksbarnen, sedan hon återvänt till hemstaden Gävle. 22)

Emy Ågren.

Samma period anställdes även Bodo West Rosenberg som akrobattränare för Furuviksbarnen. 23)

Bodo gifte sig senare med Gun Edstedt, som spelade titelrollen i Dockféen i leksaksboden).

Dockféen Gun

Hela vintern tränade familjen Houcke sina hästar i cirkus. Gustaf, Lars och Laila Nygren tränades i olika typer av ridning tillsammans med en mängd pojkar, som tjänstvilligt hjälpte till att sköta alla hästar som nu finns i parken. Sommaren 1941 spelades en påkostad cirkusvarieté med en blandning av utsökta sång och dansnummer. Emy Ågren och museichefens fru, Dagmar Humbla, medverkade som dansande och sjungande primadonnor. Men bröderna Gilbert och Sascha Houcke i avancerade hästnummer var vad alla damer helst ville se.

Gilbert Houcke svarade för den grandiosa avslutningen i ett ”romerskt spel” med nio hästar.

Föreställningarna på barnteatern, som tidigare varit ganska amatörmässiga, fick nu en röd tråd och hade tema med fantasibetonade namn. Uppvisningarna i utomhusmanegen blev fartfyllda i cowboystil. Ranchen blev en egen permanent föreställning. Sagospelen på barnteaterscenen utomhus fortsatte. Från och med 1942 fick Furuviksbarnen också spela i Cirkus. Etablerade textförfattare kompletterade "faster Agnes" arbete med sångerna. Fler musiker medverkade.

Smaka på föreställningarnas titlar de år jag medverkade på Furuviks Cirkus:

1942 TUSEN OCH EN NATT

1943 ROMERSKA SPEL

1944 UNGERSK RAPSODI

1945 LA GRANDA FIESTA

1946 KOSACKERNA

(Furuviksbarnen finns ännu)

Noter till texten. Med andra ord, till de ovanstående röda 1)... siffrorna